 | Kristen tro har gamla rötter i Trelleborg. Redan på 980-talet fanns säkert en kristen stavkyrka strax öster om Trelleborgen, på Sankt Nicolai kyrkas nuvarande plats. Klostret är säkert äldre än de 750 år som just firats. Tänk, en obruten linje av kristen tro i mer än 1000 år i Trelleborg! För Trelleborgs vidkommande har angivits dels året 1247 (Trelleborg 1), dels året 1267 (Trelleborg 2). Det kan då konstateras att av de 13 klostren faller endast ett ur mönstret, nämligen Trelleborgsvarianten år 1267. Årtalet 1267 för Trelleborg passar över huvud taget inte in i mönstret. Redan elva år efter instiftandet skulle här ha hållits ett provincialkoncilium! Förutsätter man emellertid att årtalet 1247 är det riktiga (Trelleborg 1), överens-stämmer bilden helt med övriga danska franciskanerkloster. Ovan har alltså, med beaktande av helt nya infallsvinklar utifrån fakta-materialet, erhållits en svårantastbar, ny datering av Trelleborgs franciskanerkloster till året 1247. Detta måste i sin tur betyda att staden Trelleborg är betydligt äldre än detta år. Franciskanerna var nämligen tiggarmunkar som hade sin utkomst helt från allmosor. Deras kloster återfinns därför alltid inom de medeltida städerna. Självklart måste en stad ha existerat under så lång tid att det hunnit växa upp ett befolknings-underlag och med det en ekonomisk bas för rörelsens tiggeriverksamhet. Trelleborgs stadsetablering kan därför inte ha skett på 1240-talet utan långt dessförinnan. Synpunkter har framkastats att Trelleborg inte skulle kunna ha existerat vid tidpunkten för den s.k. "Kung Valdemars Jordebog" ca 1230 eftersom staden inte omtalas i listan. Utelämnandet av Trelleborg i denna kungliga skattelista är emellertid fullt logiskt eftersom staden har varit i ärkebiskopens ägo. Detta ägoförhållande är säkert belagt i ett brev från år 1257, det äldsta bevarade brev som också omtalar borgare i Trelleborg. Inte heller staden Åhus, som bevisligen existerade vid tiden för Jordebogens tillkomst, finns med i skattelistan, helt enkelt därför att också denna stad låg under ärkebiskopen. Som tidigare nämnts bör det faktum att ärkebiskopen i början av 1200-talet ägde två kuststäder i Skåne utgå från kommunikationstrategiska orsaker. För fallet med Åhus har den uppkomna situationen med överhöghet över Sveriges ärkebiskop rimligtvis gjort att det varit viktigt att skapa snabba och säkra förbindelser sjövägen från ärkestiftsstaden Lund till Uppsala. I fallet Trelleborg finns all anledning att anta att en fastare form av bebyggelse funnits vid stranden redan under slutet av 1100-talet. Bebyggelsen kan ha kommit i kyrkans ägo som en logiskt följ av att ärkebiskopen vid denna tid av kungen fick tre härader på Bornholm och här började anlägga sin fasta borg Hammershus. Visserligen har denna borgs äldsta byggnadshistoria daterats till 1200-talets mitt men detta stämmer inte. Murarna i Hammershus kärntorn nedre delar samt i dess inre skyddsmur är nämligen helt uppförd av natursten, medan det stora omgivande förborgsområdet uppförts av tegel. Att anta att ärkebiskopens stora borg skulle ha blivit uppförd av natursten under 1200-talet vid en tidpunkt då teglet totalt slagit igenom som byggnadsmaterial är helt ologiskt. I jämförelse med Åhus borg är Hammershus centralborg uppförd under samma tid, alltså under 1100-talets andra hälft. Om man snabbt vill färdas från Lund till Hammershus har den närmaste landvägen gått rakt ner till Trelleborg. Vägen Lund - Ystad är betydligt längre och har dessutom så sent som på 1600-talet gått fram genom tämligen svårforcerad terräng och stora skogar. Med Åhus uppkomst har ärkebiskopen säkrat förbindelseleden norrut mot sina intressen i Sverige och Estland; med Trelleborgs och Hammershus uppkomst har han säkrat förbindelserna med sina största landdomäner inom sitt eget stift, nämligen på Bornholm. Som så ofta förr så ligger vårt Skånska landskap i skärningspunkten mellan det danska och det svenska. Vi förstår också vårt kyrkliga ursprung bara, och bara, om vi ser historien ur bägge aspekterna: Mer än tusen år av kristen tro i Trelleborg i skärningspunkten mellan Svensk och Dansk historia. |
|
Nästa gudstjänst |
Nästa radioprogram |
|
|
|
|
